Ultraprocessade livsmedel: vad vetenskapen nu bekräftar (och varför frågan blir alltmer brådskande)

Enligt den internationellt använda NOVA-klassificeringen är ultraprocessade livsmedel (UPF) inte bara "processade" livsmedel. De är produkter som är resultatet av komplexa industriella processer, där man kombinerar :

• ingredienser som sällan används i vanlig matlagning (proteinisolat, hydrerade oljor, glukos-fruktossirap)
• många så kallade "kosmetiska" tillsatser (emulgeringsmedel, färgämnen, sötningsmedel, smakförstärkare)
• fysikaliska, kemiska eller biologiska processer som syftar till att ändra konsistens, smak och konservering.

Syftet är inte bara att ge näring, utan också att optimera produktens kostnad, hållbarhet och attraktionskraft.

Siffrorna berättar hela historien:

• I Frankrike står ultraprocessade livsmedel för cirka 35 % av det dagliga kaloriintaget.
• I USA stiger denna andel till 60 procent (Inserm, 2025).

Denna snabba ökning är en av de största omvälvningarna i kosthållningen under de senaste decennierna.

Den första artikeln i The Lancet-serien bygger på en systematisk genomgång av 104 longitudinella studier som genomförts runt om i världen. Resultatet: 92 studier visar ett samband mellan hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel och en ökad risk för kroniska sjukdomar.

De starkaste sambanden gäller :

• fetma
• typ 2-diabetes
• hjärt- och kärlsjukdomar
• vissa psykiska störningar (inklusive depression)
• förtida dödlighet av alla orsaker.

De citerade metaanalyserna visar signifikanta samband för 12 olika hälsoindikatorer (Inserm, 2025).

Forskare har identifierat flera kompletterande mekanismer:

• Överkonsumtion av energi : ultraprocessade livsmedel är ofta utformade för att vara mycket välsmakande, vilket uppmuntrar till överdrivet matintag.
• Näringsmässig obalans : för mycket tillsatt socker, mättat fett och salt, och för lite fibrer och kvalitetsprotein.
• Ökad exponering för problematiska ämnen: livsmedelstillsatser, föroreningar från industriella processer eller förpackningar.
• Försämrade mättnadssignaler, vilket gör det svårare att reglera aptiten på ett naturligt sätt.

Den franska NutriNet-Santé-kohorten, som framför allt styrs av Inserm och INRAE, har spelat en central roll när det gäller att identifiera dessa samband och fortsätter att utforska de faktorer som är inblandade.

Författarna betonar en viktig punkt: problemet kan inte lösas enbart genom individuellt ansvar.

Enligt Mathilde Touvier (Inserm) och Bernard Srour (INRAE) är det viktigt att skilja mellan en legitim vetenskaplig debatt och vissa intressegruppers försök att minimera eller misskreditera befintliga bevis i syfte att begränsa folkhälsopolitiken (Inserm, 2025).

Att äta bättre bör med andra ord inte enbart bero på konsumenternas "goda vilja".

I den andra artikeln i serien föreslås konkreta åtgärder på flera nivåer:

Bättre information till konsumenterna

Tydligt ange produkternas ultraprocessade karaktär.

Testa märkningsverktyg som omfattar begreppet bearbetning, t.ex. en utveckling av Nutri-Score.

Kontroll av marknadsföringen

Begränsa reklamen för ultraprocessade livsmedel, särskilt till barn.

Begränsa deras närvaro i skolor, sjukhus och offentliga institutioner.

Minska det utrymme som ägnas åt dessa produkter i stormarknaderna, vilket redan sker i vissa länder.

Förändring av livsmedelssystemet

Forskarna betonar att det inte räcker att minska socker, salt och mättade fetter om ultraprocessade livsmedel fortsätter att dominera. Åtgärder måste vidtas när det gäller produktion, sammansättning och marknadsföring av livsmedel vid källan.

Industrins tyngd i debattenDen tredje artikeln handlar om strategierna inom den ultraprocessade livsmedelsindustrin, en sektor som omsätter cirka 1.900 miljarder dollar per år.

Forskarna beskriver :

• användning av lågprisingredienser
• Optimerade industriella processer,
• intensiv, målinriktad marknadsföring,
• strategier för att påverka forskning och den allmänna opinionen.

De efterlyser ett samordnat globalt svar som kan stå emot ekonomiska påtryckningar och åter sätta hälsan i centrum för livsmedelssystemen.

En kost som är rik på ultraprocessade livsmedel är förknippad med ökade hälsorisker. Utmaningen är enorm eftersom dessa produkter är djupt integrerade i våra livsstilar.

Men forskarna påminner oss om att det finns praktiska åtgärder att ta till, förutsatt att vi agerar kollektivt. Att minska exponeringen för ultraprocessade livsmedel innebär inte att vi måste återgå till en perfekt eller idealiserad kosthållning, utan att vi måste ge mer utrymme åt enkla, tillgängliga och minimalt processade livsmedel och skapa en livsmedelsmiljö som underlättar goda val snarare än försvårar dem.