Ultraprocessade livsmedel: vad vetenskapen nu bekräftar (och varför frågan blir alltmer brådskande)

Enligt den internationellt använda NOVA-klassificeringen är ultraprocessade livsmedel (UPF) inte bara ”processade” livsmedel. De är produkter som framställs genom komplexa industriella processer där man kombinerar:

• ingredienser som sällan används i vanlig matlagning (proteinisolat, hydrerade oljor, glukos-fruktossirap),
• många så kallade ”kosmetiska” tillsatser (emulgeringsmedel, färgämnen, sötningsmedel, smakförstärkare),
• fysikaliska, kemiska eller biologiska processer som syftar till att förändra konsistens, smak och hållbarhet.

Syftet är inte bara att ge näring, utan också att optimera produktens kostnad, hållbarhet och attraktionskraft.

Siffrorna visar omfattningen av fenomenet:

• I Frankrike står ultraprocessade livsmedel för cirka 35 % av det dagliga kaloriintaget.
• I USA uppgår andelen till så mycket som 60 % (Inserm, 2025).

Denna snabba ökning är en av de stora omvälvningarna i kostvanorna under de senaste decennierna.

Den första artikeln i The Lancet-serien bygger på en systematisk översikt av 104 longitudinella studier från hela världen. Resultatet: 92 studier visar ett samband mellan hög konsumtion av ultraprocessade livsmedel och ökad risk för kroniska sjukdomar.

De starkaste sambanden gäller:

• fetma,
• typ 2-diabetes,
• hjärt-kärlsjukdomar,
• vissa psykiska besvär (däribland depression),
• förtida dödlighet oavsett orsak.

De metaanalyser som citeras visar signifikanta samband för 12 olika hälsoindikatorer (Inserm, 2025).

Forskarna har identifierat flera kompletterande mekanismer:

• Överdrivet energiintag: ultraprocessade livsmedel är ofta utformade för att vara mycket aptitliga, vilket kan leda till att man äter för mycket.
• Näringsmässig obalans: för mycket tillsatt socker, mättat fett och salt, och för lite fibrer och protein av god kvalitet.
• Ökad exponering för problematiska ämnen: livsmedelstillsatser och föroreningar från industriella processer eller förpackningar.
• Förändrade mättnadssignaler, vilket gör det svårare att reglera aptiten på ett naturligt sätt.

Den franska NutriNet-Santé-kohorten, som bland annat leds av Inserm och INRAE, har spelat en central roll i identifieringen av dessa samband och fortsätter att undersöka vilka faktorer som ligger bakom dem.

Författarna betonar en viktig punkt: problemet kan inte lösas enbart genom individuellt ansvar.

Enligt Mathilde Touvier (Inserm) och Bernard Srour (INRAE) är det viktigt att skilja mellan en legitim vetenskaplig debatt och vissa intressegruppers försök att minimera eller misskreditera befintliga bevis i syfte att begränsa folkhälsopolitiken (Inserm, 2025).

Att äta bättre bör med andra ord inte enbart bero på konsumenternas "goda vilja".

I den andra artikeln i serien föreslås konkreta åtgärder på flera nivåer:

Informera konsumenterna bättre

Ange tydligt att produkterna är ultraprocessade.

Testa märkningsverktyg som tar hänsyn till graden av bearbetning, exempelvis en vidareutveckling av Nutri-Score.

Reglera marknadsföringen

Begränsa reklamen för ultraprocessade livsmedel, särskilt sådan som riktar sig till barn.

Begränsa förekomsten av dessa produkter i skolor, sjukhus och offentliga institutioner.

Minska utrymmet för dessa produkter i stormarknader, något som redan görs i vissa länder.

Ställa om livsmedelssystemet

Forskarna betonar att det inte räcker att minska mängden socker, salt och mättat fett om den ultraprocessade logiken fortsätter att dominera. Åtgärder måste sättas in redan i produktionen, produktutformningen och marknadsföringen av livsmedel.

Livsmedelsindustrins tyngd i debatten. Den tredje artikeln handlar om strategierna inom den ultraprocessade livsmedelsindustrin, en sektor med en årlig omsättning på cirka 1 900 miljarder dollar.

Forskarna beskriver:

• användning av billiga ingredienser,
• optimerade industriella processer,
• intensiv och riktad marknadsföring,
• strategier för att påverka forskningen och den allmänna opinionen.

De efterlyser en samordnad global insats som kan stå emot ekonomiska påtryckningar och åter sätta hälsan i centrum för livsmedelssystemen.

En kost rik på ultraprocessade livsmedel är förknippad med ökade hälsorisker. Utmaningen är enorm, eftersom dessa produkter är djupt integrerade i våra levnadsvanor.

Men forskarna påminner om att det finns konkreta möjligheter att påverka utvecklingen, förutsatt att vi agerar kollektivt. Att minska exponeringen för ultraprocessade livsmedel innebär inte att vi måste återgå till en perfekt eller idealiserad kost, utan att vi ger mer utrymme åt enkla, lättillgängliga och lite processade livsmedel och skapar en livsmedelsmiljö som underlättar goda val i stället för att göra dem svårare.