Bakom de blodiga biffarna och de virala löftena: vad vetenskapen VERKLIGEN säger om den köttbaserade kosten

Denna kost definieras av att man uteslutande eller nästan uteslutande äter livsmedel av animaliskt ursprung: rött kött, fågel, fisk, ägg och ibland mejeriprodukter. Så gott som inga (eller mycket få) frukter, grönsaker, spannmålsprodukter eller baljväxter.

Det finns olika skäl till att man följer den: för att förenkla kosten, minska matsmältningsbesvär eller öka energin eller prestationsförmågan. Men som alltid är det som verkar lockande på kort sikt värt att granska med tanke på vad som händer på medellång och lång sikt.

Rikligt med protein: kött och ägg ger gott om essentiella aminosyror, vilket kan vara användbart om man vill bevara eller öka muskelmassan.

En mycket kolhydratfattig kost kan leda till ketos (kroppen förbränner mer fett än socker): vissa uppger att de får bättre aptitkontroll, går ner i vikt och upplever mental klarhet.

För vissa personer kan det minska matsmältningsbesvär att utesluta växtbaserade livsmedel som ger symtom (till exempel vid känslig tarm) — men det varierar från person till person.

Brist på fibrer och effekter på tarmfloran

Genom att utesluta frukt, grönsaker och baljväxter tar den här kosten bort i stort sett alla kostfibrer. Fibrer är en grundpelare för hälsan: de främjar en god tarmflora och hjälper till att reglera tarmfunktionen. Ett högt fiberintag är dessutom förknippat med minskad risk för cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

En mindre varierad tarmflora kan leda till ökad känslighet för växtbaserade livsmedel när man återinför dem, eller till ökad belastning på tarmen.

Blodfettsprofil och hjärt-kärlrisk

Kött, särskilt rött kött, innehåller ofta mycket mättat fett. Ett högt intag av rött kött har förknippats med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar: exempelvis visade en studie från 2021 med 180 000 deltagare en ökning på 20 % av hjärt-kärlsjukdomar och 53 % av kranskärlssjukdomar.

En annan mekanism som har identifierats är molekylen TMAO (som bildas av tarmfloran från vissa beståndsdelar i rött kött): höga nivåer är förknippade med inflammation och förhårdnad av artärerna.

Om man följer en strikt carnivore-diet riskerar man alltså potentiellt skadliga effekter på hjärtat och artärerna.

Brist på mikronäringsämnen

Att utesluta växtbaserade livsmedel innebär att man går miste om vissa viktiga mikronäringsämnen: C-vitamin, mangan, polyfenoler, många fibrer och vissa antioxidanter. Vissa källor pekar också på möjliga störningar i sköldkörtelfunktionen, fertiliteten eller leverfunktionen om man följer den här typen av kost under lång tid.

• Rött kött: vanligtvis cirka 20–22 g protein per 100 g, men också 10–15 g fett (varav en betydande andel är mättat fett).
• Rekommenderat fiberintag för vuxna: cirka 25–30 g per dag i Frankrike. En strikt carnivore-kost kan innehålla nära 0 g.
• Risk för hjärt-kärlsjukdomar: +20 % för hjärt-kärlsjukdomar och +53 % för kranskärlssjukdomar i samband med hög konsumtion av rött kött i denna studie från 2021 med 180 000 personer.

Dessa siffror visar att även om man kan ”må bra” under de första veckorna kan de långsiktiga effekterna vara mindre positiva eller åtminstone sämre dokumenterade.

Ofta ställs ”bara kött” mot ”vegetariskt/veganskt”. I själva verket tyder forskningen på att måttfullhet och en varierad kost är säkrast.

Att till exempel inkludera magert kött och fisk och kombinera det med en medelhavsinspirerad kost verkar vara mycket mindre riskabelt än en strikt carnivore-kost.

Det här kan man alltså ta med sig:

• Man behöver inte fördöma kött, men man bör inte heller låta det vara kostens enda beståndsdel.
• Behåll fiberrika och antioxidantrika växtbaserade livsmedel för att värna tarmhälsan, blodfetterna och den allmänna balansen.
• Gå på medicinsk uppföljning om du börjar med en restriktiv kost: kontrollera blodfetterna och leverfunktionen samt, om möjligt, tarmfloran.

Bör man alltså börja med carnivore-dieten? Om du vill ha en enklare kostrutin, inte har någon tidigare hjärt-kärlsjukdom eller matsmältningsproblematik och noggrant följer upp hur det går … skulle du kunna prova den på kort sikt. Men lägg särskild vikt vid ordet ”prova”. De långsiktiga forskningsresultaten stöder inte idén att det säkert är hälsosamt att ”bara äta kött”.

Som ett permanent kostmönster har dieten däremot flera varningssignaler: avsaknad av fibrer, ökad hjärt-kärlrisk och risk för obalans i intaget av mikronäringsämnen. Du riskerar alltså att förbise vad kosten utesluter, lika mycket som vad den innehåller!